Stötvågsbehandling (shockwave therapy)

Skribent +Daniel Öhlin, leg. fysioterapeut, examen ortopedisk medicin.
Granskare Torbjörn Åkerfeldt, leg. läkare
Uppdaterat 2015-02-10
Dela
Gilla

Stötvågsbehandling – tryckvågsbehandling – ESWT

Stötvågsbehandling är en apparatbehandling där ljudvågor med ett givet tryck och frekvens stimulerar ytlig eller djupare liggande vävnad, vilket leder till en rad olika föreslagna effekter som; förändring av cellaktivitet, förändring av transporten genom cellmembranet, reducering av kalkinfällning i senvävnad, minskad smärta genom överstimulering av nociceptorer och blockering genom gate-control-mekanismen.

Stötvågsbehandling (ibland kallad tryckvågsbehandling) benämns även ”extracorporeal shockwave therapy” vilket förkortas ESWT och man skiljer på fokuserad stötvågsbehandling (fESWT) och radial stötvågsbehandling rESWT.  Stötvågsbehandling är en välbeprövad och vetenskapligt dokumenterad behandlingsmetod som inom det muskuloskeletala systemet används för att förbättra eller eliminera smärt- och sjukdomstillstånd i ben, muskler, senor och senfästen.

Senare tids genomgång av studier av hög kvalitet har visat att stötvågsbehandling är en både effektiv och säker behandlingsmetod och behandlingsformen rekommenderas därför som ett alternativ till traditionell invasiv behandling som injektionsbehandling eller operation.

Bakgrund

Behandlingsmetoden introducerades i sjukvården 1980 då den första njurstenen behandlades på ett sjukhus i Tyskland. Sedan dess har utrustningen utvecklats, en mängd studier har genomförts och behandlingsområdena breddats. I mitten av 90-talet utvecklades radiell stötvågsutrustning och de goda behandlingsresultaten i kombination med dess relativt låga pris ökade kraftigt spridningen av behandlingsmetoden. Vetenskapen stöder idag stötvågsbehandling vid en rad olika skador.

Stötvågsbehandling av kalkaxel

Fokuserad respektive radial stötvågsbehandling

Man skiljer på fokuserad stötvågsbehandling (fEWST) och radiell stötvågsbehandling (rESWT) där den förra i varje impuls genererar ett högre tryck på kort tid och i ett mindre vävnadsområde (fokuspunkt) och med möjlighet att behandla en djupt liggande vävnad. Radiell stötvågsbehandling (även kallad radial puls terapi – RPT) genererar i varje impuls lägre tryck, över längre tid och i ett vidare vävnadsområde. Radiell stötvågsbehandling används därför på relativt ytligt liggande vävnader, vilket innefattar de flesta av våra vanligaste skador och diagnoser i rörelseapparaten.
Se nedan för ytterligare beskrivning av de två olika metoderna.

Effekt av stötvågsbehandling

  • Ökad cellmembrans permeabilitet
  • Ökad cellmetabolisk aktivitet
  • Reducering av fibrös vävnad
  • Smärtlindring
  • Ökad produktion av proteiner, kväveoxid samt specifika tillväxtfaktorer

Fördelar med stötvågsbehandling

  • God evidens vid behandling av sjukdomstillstånd i mjukdelsvävnader
  • Ingen risk för infektion då ingen penetrering av huden sker
  • Den behandlade vävnaden tål normal belastning snabbt och patienten kan fortgå sitt arbete eller aktivitet under behandlingsperioden
  • Kan utföras av specialister på behandling och rehabilitering på kliniker i patienters närområden utanför sjukhusen
  • Ingen ytterligare medicinering behövs
  • Behandling med kortisoninjektion respektive operation kan i många fall undvikas
  • Lägre risk för återfall jämfört med kortisoninjektioner och annan medicinering

Med dessa fördelar rekommenderas idag stötvågsbehandling ofta före kortisoninjektioner och kirurgiskt ingrepp.

Stötvågsbehandling används vid följande skador:

Radial stötvågsbehandling – tryckvågsbehandling – rEWST

Radiell stötvågsbehandling handenhetEn luftkompressor accelererar en kula löpandes i ett rör i handmunstycket. Kulan slår med given frekvens och tryck mot änden av munstycket där ett membran överför energin i form av en tryckvåg som sprider sig koniskt ner i vävnaden. Energin är därav som störst vid ytan och avtar successivt med djupet. Med radiell stötvågsbehandling kan en större del av skadad vävnad behandlas och ingen samtidig guidning med ultraljudsskanning krävs. Risken för vävnadsskada är minimal. Behandlingsformen är effektiv och säker med få och små negativa sideffekter.

 

Fokuserad stötvågsbehandling – chockvågsbehandling – fEWST

Vid fokuserad stötvågsbehandling används olika medicinteknisk apparatur för att skapa den chockvåg som med givet tryck och frekvens bearbetar skadeområdet. Fokuspunkten kan djupbestämmas och därmed kan energimängden fokuseras i en djupare liggande vävnad. Därav kan exempelvis njursten eller djupt liggande förkalkningar eller ärrvävnad behandlas utan att övriga omkringliggande vävnader skadas. Även ytliga vävnader kan behandlas. Både radial respektive fokuserad stötvågsbehandling kan erbjudas vid senskador som hälsporre, tennisarmbåge, hälseneinflammation, hopparknä, kalkaxel och trochanterit.

Förklaring av effekten av fokuserad stötvågsbehandling.

Fokuserad stötvågsbehandling sker genom att en medicinsk apparatur genererar en högenergetisk ljudvåg som i vävnaden skapar bubblor som briserar. Det uppstår en process som kallas kavitation, vilket definieras som en formation av bubblor i rörelse i en vätska. Starka krafter skapas i området kring en bubbla i rörelse vilket skapar mekaniska vävnadsavbrott. Läkningen som följer dessa mekaniska vävnadsavbrott är den teoretiska förklaringen till neovaskulariseringen och den följande smärtlindring som behandling med fokuserade stötvågor ger. Mekanismen bakom smärtlindringen tillskrivs frisättning av ämnen som påverkar lokala smärtreceptorer samt hämning av smärtsignalen på ryggmärgsnivå. Den förbättrade läkningen kan bl. a. tillskrivas ökad kärlnybildning så att viktiga substanser, exempelvis kväveoxid, kan stimulera läkningsprocessen.

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och bedömning

Innan stötvågsbehandlingen påbörjas tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en undersökning för att säkerställa diagnos och skadelokalisation.

Behandlingsprocedur

Patienten sitter eller ligger och handmunstycket placeras på huden över området för skadan. Ett vattenbaserat kontaktgel mellan munstycke och hud används för att bättre tillvarata tryckvågorna. Med ett givet tryck och frekvens bearbetas sedan området. Behandlingen tar ca 5-10 min och upprepas med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Ibland smärtsam men alltid uthärdlig behandling

Stötvågsbehandlingen kan göra ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa  kan ett mindre blåmärke i behandlingsområdet uppstå. Likaså kan man få något ökade besvär ett par dagar efter, men detta är sällsynt. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt. Använd då tabletter som inte är antiinflammatoriskt verkande. Panodil eller Alvedon (paracetamol) går däremot bra.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet eller belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte genomgå någon annan behandling parallellt, som exempelvis behandling med kortisoninjektion eller blodförtunnande medicinering av starkare dos. Personer med uttalade hjärtbesvär, ökad blödningsbenägenhet samt gravida skall inte behandlas med stötvåg. För optimal effekt bör inte inflammationshämmande medicin ha intagits de senaste dagarna före behandling samt inte under pågående eller direkt efter avslutad behandling.

När bör man inte stötvågsbehandla?

  • Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
  • Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
  • Vid cancer
  • Vid graviditet
  • Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t ex Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror
  • Vid akut inflammation i behandlingsområdet

Boka tid till vårdgivare som arbetar med stötvågsbehandling